Visar inlägg med etikett FA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FA. Visa alla inlägg

torsdag 20 mars 2014

Utomhuspremiär

Ända sedan årsskiftet har jag gått och väntat på utepremiären. All credd till senapen men det är inte samma sak som att klättra utomhus.

Premiären fick i alla fall vänta till i slutet av februari. Då vädret slog om till strålande solsken. Volvon packades full med paddor och förväntansfulla Uppsalabor. Flexen gick från all time high till all time low.

Emil Ragnarsson och Simon Schöpf försöker besegra Stress utan crimp, säsongsavslutning 2013

Vi fick skåda hela fem! kamrater bestiga Stress. Vi hann borsta fram två fina problem i Skansberget. Området har också kompletterats med topos på http://27crags.com/crags/skansberget-2336. Gillar man att borsta, så erbjuder Skansberget en hel del mossbeklädda stenar.

Vi fick se Amanda glida upp till slutskicket på Candyman som om det vore femmaklättring. Vi har fått se relativt nyexaminerade Wikström glänsa när han haft vägarna förbi Uppsala. Vi har fått häpnas över Ragnarsson form. El Varano får passa sig i påsk.

Men nu har snön åter lagt sig i skogarna och vi får hålla tillgodo med att klämma plast på senapen. Men vad gör väll det.


En film i månaden är kanske lite väl ambitiöst. Men en film från mars månad kan jag allt bjuda på.
             
                          Bouldering Uppsala mars 2014 from Erik Sköldstam on Vimeo.





fredag 6 juli 2012

Jam/OW-tak FA, Revolvern, 7a(?)

Kriget är över, problemet är bestiget. Revolvern är kronan på verket av alla de bizarroboulders som det nya området har att bjuda på. För mig är det helt klart det mest krävande jag gjort i boulderväg, två-tre snäpp hårdare än både Split personality (jam style) och Klassklyftan. Hur graderar man något som inte kan jämföras med något annat överhuvudtaget? Det finns vissa likheter med För fet för att fistas, som jag faktiskt inte har gjort ännu, men för mig är Revolvern mer jämnsvår. Så när som på ett dolt fotsteg och ett par risiga slopers att slappa så finns varken grepp eller steg. Det är smearade fötter, jam, kamin, stäm, kroppsspänning och någon sorts konstiga horisontella armbars/sloperslappande som krävs med min beta. Urtoppningen underlättas om man har lång arm, stor näve och cornflakesbringa. Jag är i alla fall begåvad med två av tre... Jag har ett par projekt kvar att få till, sedan är det dags att lämna över området till er starka busar. Då får ni tycka till och gradera ner allt jag tyckt varit hårt, peta bort stjärnor och göra egna FA.

lördag 26 maj 2012

Sex nya + två projekt

Det rullar på. Rätt många nya idag, och två roliga projekt som nog går ner så småningom. Föraren innehåller inalles 29 problem så långt. Nu handlar det snart om att avsluta gamla projekt och välja några nya med omsorg innan området hamnar i offentlighetens ljus. Kanske blir det allmän guidning redan i höst. För en bisarrobouldrare som jag är det ett riktigt mecka, men jag tror nog att det finns mycket att hämta även för klättrare utan fetischism för jam, OW-sprickor och lårklättring. Alla sugiga sloperhanglar och avskyvärda areter till exempel. Släpper föraren som den ser ut nu: https://www.dropbox.com/sh/7dz65y21o75n794/ox2k6o30H5

tisdag 1 maj 2012

Fyra FA i nya området

Jag, Daniel och Sanna fick lite tid vid nya stället idag. Daniel plockade två av högbollarna enkelt. Vi får återkomma om namn och grad. De är båda så höga att jag nog inte kommer att klättra dom alls faktiskt. Jag fick även till Helges cellvägg, 6a (alla tre i första filmen). För att straffa Daniel för att han snodde högbollarna jag i och för sig aldrig skulle ha kommit på tanken att klättra, så klippte jag ihop en fin liten film om ytterligare en absurditet jag fick FAn på: Skotten i Knutby, 6b (andra filmen). Notera spottarens bistra uppsyn och totala fokus på klättraren. Tycker själv det är klassikerpotential både för problemet och filmen, men misstänker att Daniel tycker annorlunda... Förlåt Daniel. Du är bäst, det vet du. Totalt fyra nya problem, bra dag med andra ord.

lördag 21 april 2012

Un-teaser?

Nytt område: nära för mig, långt för dig. Lite sprött, men mycket kul. Jam, sloperhanglar och highball-areter dominerar. 10 problem är gjorda, men vi vill nog leka lite till innan vi släpper lös alla starka... Håll ut!

tisdag 27 mars 2012

Rena rama stölden! 6b, Källberga, Sprickstenen

Första klippet visar Emils "Finders keepers", aka Emils spricka. Första försöket. Fin, men jag hade nog tänkt strunta i crimpen på slutet. Nästa gång. Andra klippet visar OS FA:n av ett problem jag döpt till Rena rama stölden! och är 6a som ståstart. Namnet kommer sig av att Emil, som hittade sprickan, inte toppade ur och därmed enligt uråldriga självskrivna boulderlagar missar FA. Dessutom tycker jag man ska strunta i areten. Sitten tog jag först på andra, och med mina händer var det inga bomberjam. Jag tyckte nog det blev 6b med min storlek (10), lättare med mindre, svårare med större händer. Rena rama Indian Creek-sprickan. Sista problemet är en liten bonus. OS FA, grytstart, off-fist(?!), lowball låter väl lockande? Kanske 5c/6a. Faktiskt fler moves än man kunde tro, och värd att göra om man ändå stannat bilen där. Den ligger 30-40 meter längre in i skogen. Fina problem, men stressigt. Jag gjorde allt inkl promenader på 40 minuter för att hinna med ett föräldramöte. Jag får åka tillbaka och njuta till fullo någon gång.

fredag 23 mars 2012

Tre sprickor i skogen

Linje:
spricka eller annan svaghet i berget som möjliggör bestigning.

När jag klättrar på bult har jag ibland svårt att förstå var jag ska. Tre bultar inom räckhåll varav två inte tillhör leden du klättrar, ta det greppet men inte det osv. Jag tror en av orsakerna till att jag gillar tradklättring (och särskilt sprickor) är de givna linjerna. En logisk väg, som dessutom är möjlig att säkra naturligt på ett mer eller mindre tillfredsställande sätt. Idag blev det inte trad, inte ens rep. Däremot blev det tre linjer. De två första är mycket fina, även om det inte hade gjort något om de var en meter högre.


söndag 4 mars 2012

Ny sten i Källberga

Här kommer en liten vägbeskrivning/filmsnutt på en gömd/glömd linje i Källberga. Då jag berättat för alla som orkat lyssna om en ny linje var jag ju tvungen att smyga ut ensam och göra den innan nån annan hittade dit. Ett av de första boulder som jag klarade här i Uppsala var Rickards spricka i Nåsten och nu har jag äntligen fått en egen haha ;) vore kul om nån repeterade.



Som vanligt filmat med mobilen :/